Refränger att dö för

När du skriver en poplåt så är det traditionella greppet att göra refräng av den musikaliska del du tycker är starkast. Refrängen är den del i en poplåt som publiken oftast kommer ihåg och kan sjunga med i. Även om det här är en högst subjektiv lista så vill jag hävda att låtarna på den har någonting gemensamt. De har alla refränger att dö för, präglade av en viss typ av melodier.

När detta skrivs står juletider alldeles runt hörnet och med dem följer jultröjorna. Du vet, de färgglada stickade tröjorna med motiv som består av renar, tomtar, stugor och så vidare. Partykungen.se har tagit fasta på trenden och har laddat upp med ett redigt lager Fula Jultröjor inför säsongen.

September Gurls – Big Star

Big Star är liksom Velvet Underground ett band som gjort avtryck långt bortom sina försäljningssiffror. September Gurls är vid sidan av 13 (mest känd i Sverige för en cover av Håkan Hellström?). Vacker som 13 är, så är nog ändå September Gurls den främsta låten från det otursdrabbade sydstadsbandet. Varför skriver jag att de var otursdrabbade? Tja, främst för att de hade så mycket mer begåvning än vad de fick framgångar för. Men bandets första gitarrist dog i en bilolycka och hela bandet imploderade i drogmissbruk och andra olyckor i början av 70-talet.

Round and Round – Ariel Pink

Ariel Pink är en av samtidens bäst bevarade hemligheter i popmusik-sammanhang. En outsider som spelat in sin musik på helt egna villkor och som därför skapat en katalog full av skruvade infall. Grejen med Round and Round är att den har en refräng som när den kommer är så magisk och storslagen att den är omöjlig att motstå. Men du måste vänta på den. Innan den förlösande refrängen kommer måste du lyssna dig igenom två relativt långa verser och något slags mellanspel.

They Don’t Know – Kirsty MacColl

Kirsty MacColl är väl annars mest känd för att vara med och sjunga på Fairytale of New York, den klassiska julsången. They Don’t Know är någonting helt annat. En fantastiskt stämsångsljudande poppärla från slutet av 70-talet med en av de sötaste refrängerna någonsin. MacColl visar i den här inspelningen vilken fabulös inspelningsartist hon var. Det är nämligen en imponerande kör hon fått ihop på inspelningen, och den består av allt att döma mestadels av henne själv.

Three Lions – Baddiel, Skinner & Lightning Seeds

Det är väl självklart att tidernas bästa fotbollslåt också har en av de mest välsmakande refrängerna någonsin. Som så många andra av de bästa refrängerna är den relativt enkel, en sjunkande basgång med en relativt snäv melodi ovanpå. Resultatet är hur som helst magiskt. En refräng så fin som någon att sjunga med i när man står i en gigantisk hejaklack.